Jag läste ett inlägg i en blogg om en journaliststuderande som gjorde ett arbete om nätdejting. Det var väldigt många som hade åsikter i ämnet och gärna ville vara med men under förutsättning att de fick vara anonyma. Jag är förvånad att det fortfarande finns en ”skämsfaktor” kring det här med nätdejting.

Internet är idag en så naturlig del i våra liv och vår vardag att vi inte ens begrundar över det längre. Olika sociala medier är vår plattform för att kommunicera, reflektera, skaffa nya vänner och hämta in ny kunskap. Vi har profiler och bilder på Facebook, Twitter, LinkedIn, Google+ och så vidare. Så varför tycker vissa fortfarande att det är lite jobbigt att ”erkänna” att de nätdejtar? Det borde väl egentligen vara det mest naturliga i världen med tanke på hur utvecklingen ser ut. Är det för att man aktivt väljer att säga, -Hej, jag vill hitta kärleken och jag vill inte längre vara själv och nu vet hela Internet om det. Är det lite läskigt?. Det är ju inte något unikt med det egentligen. Det vill ju precis alla människor. Det är ju vår drivkraft i det mesta vi gör. Kärleken!

Varför tror du att vissa, fortfarande, tycker att det är lite pinsamt att berätta att man nätdejtar?